Långt innan européerna "upptäckte" Brasilien var landet befolkat av spridda indianstammar med olika språk och dialekter. Uppskattningsvis 200.000 indianer lever i dag sida vid sida med den moderna civilisationen. De flesta av dem är bosatta i de stora skogsområdena i Brasiliens inland.
Här nedan följer några viktiga årtal och händelser som format landet fram till våra dagar.
1500 - Portugisen Amiral Pedro Alvares Cabral, var den förste europé som satte sin fot i Brasilien. Detta skedde i närheten av dagens Porto Seguro.
1531 - Portugisiska nybyggare sänds för att påbörja kolonisationen. Dessa följdes snart av holländare, fransmän m fl.
1808 - Den portugisiska kungen, på flykt undan Napoleons armé, flyttar regeringssätet från Lissabon till den brasilianska kolonin.
1815 - Dom Joao VI utropar Brasilien som ett eget kungadöme, likställigt med Portugal.
1822 - Dom Joao återvänder till Portugal varpå hans son, Pedro, utropar Brasilien till ett oberoende kejsardöme och tillträder tronen som kejsare.
1888 - Slaveriet avskaffas officiellt.
1889 - Andra kejsaren, Dom Pedro II, avsätts och Brasilien blir republik.
1930 - Militärkupp där Getulio Vargas tar över makten som diktator.
1954 - Brasilien inför demokratisk republik.
1960 - Huvudstaden flyttas från Rio de Janeiro till den nybyggda staden Brasilia.
1964 - Militärkupp, den politiska oppositionen tystas ned.
1967 - Nuvarande konstitution tillsätts.
1989 - Förre karatemästaren Fernando Collor de Mello väljs till president.
1992 -Collor de Mello avsätts på misstankar om korruption, men klarar sig från straff. Den nya valutan Real införs för att stabilisera ekonomin.
1994 - Val av nuvarande presidenten Fernando Cardoso. Under denna period ökar de utländska investeringarna, men de sociala klyftorna är fortsatt stora.
1998 - Fernando Enrique Cardoso vinner mandat för ännu en 4-årig presidentperiod. Samma år devalveras valutan Real.
2002 - Socialisten Luiz Inacio Lula da Silva mera känd som "Lula" väljs med stor majoritet till Brasiliens president. Den förre fabriksarbetaren och fackliga ledarens valplattform baseras på social rättvisa.